Text & foto: Hanna Thorn

---

Under poddens explosionsartade utveckling har radiokanaler börjat fokusera mer på poddar. I studentradion K103s studios har radiosändningarna de senaste åren fått samsats med poddinspelningar. Wendela Antepohl och Tilda Lindén är två av många studenter som släpper sitt program som podd varje vecka.

– Berätta vad du åt till lunch!

Klockan är 15.45. Wendela och Tilda testar ljudet inför dagens andra inspelning av intervjuprogrammet och podden Ljus på!. Varje fredag sänds ett nytt avsnitt i studentradiokanalen K103 där en aktuell artist gästar de två programledarna. Senare släpps programmen i längre version som podd.

– Pasta med svampsås och tofu, det var jättegott. Jag tror ljudet är lite högt, vi båda ligger lite högre än sist gång, svarar Wendela in i en av de fyra mikrofonerna som är monterade runt det L-formade bordet.

På både hennes och Programledarkollegans hörlurar har någon skrivit K103 i vitt tusch. Vårsolens förrädiska strålar lyser över Studenternas hus mitt i Göteborg. Den blåa Göteborgs universitet-flaggan vajar mot den roströda fasaden. Alldeles intill sträcker Vasaparken ut sig med sitt lapptäcke av picknickfiltar och människor som funderar på om det är varmt nog att ta av sig vårjackan. Inne i K103s studio är luften tvärtemot tung.

Den tredje höga träpallen står tom. Dagens gäst ska medverka genom videosamtal, men Wendela och Tilda kopplar ihop sina datorer med inspelningsutrustningen med vana händer. Pandemin har gjort att de flesta intervjuer sker över länk.

– Vi har haft några gäster med oss i studion, och då är det ju stor skillnad att faktiskt få vara i en studio. Det blir en annan social kontakt såklart när man är i samma rum, säger Tilda

I början av 2021 gick de tillsammans till ett informationsmöte anordnat av K103. Båda var intresserade av radio och hade gått på journalistutbildningen i Göteborg sedan hösten året innan. Men tanken på att starta en egen podd hade aldrig slagit dem. När de fick frågan om de hade någon programidé visste de inte vad de skulle svara.

– Vi blev båda lite ställda för vi hade väl bara kommit dit med, ja ingen plan alls, berättar Tilda

– Nej, inga förväntningar, fyller Wendela i.

Tilda har tidigare praktiserat på YLE:s radiokanal på Åland. Men för Wendela innebar inspelningen av deras första avsnitt även möjligheten att för första gången kliva in i en radiostudio. Sedan dess har hon lärt sig mycket av K103 och alla radiokanalens medarbetare.

En av dem är Eva Gustavfsson som gestikulerar yvigt när hon pratar om sitt arbete. Hon har jobbat som studiochef på K103 sedan 2007. Innan det sände hon själv radio från den lilla studion i studenternas hus. På den tiden sändes allt live i FM-radio och inget förinspelades. Eva Gustavfsson har själv sett poddformatet bli mer populärt och varit delaktig i K103s omställning till att fokusera mer på produktion av poddar. Nu för tiden kommer flera nyfikna studenter till kontoret med planer på att spela in program som inte sänds i radio, utan bara släpps som podd. En möjlighet som funnits först under de senaste två åren.

– Man måste vara tillgänglig på det sättet som folk lyssnar. Vi kan inte bara tänka att ”nejnej, men folk lyssnar ju på alla andra poddar på de här ställena, men oss kommer de lyssna på via sätt som är krångliga, svåra eller som ingen annan lyssnar på.” Det funkar inte, förklarar Eva Gustavfsson.

Hon torkar bort några smulor från det höga bordet som är placerat mitt emellan studion och hennes kontor. Hon hinner knappt sätta sig ner och dricka sin kopp med svart te innan något annat drar i hennes uppmärksamhet. Hon reser sig och skyndar iväg. Ett av studentradions 30 program behöver hennes hjälp.

Persiennerna målar mönster av solljus på väggarna, där affischer och klistermärken tapetserar studion. Klockan är 15.53. Om sju minuter börjar intervjun. Wendela repeterar presentationen av dagens gäst, RNB-artisten Mona Masrour.

– Jag frågar det här, du frågar det här. Vi får inte glömma att ta en bild till Instagram också.
Tempot är högt och förberedelserna i full gång. Fakta och frågor gås igenom en sista gång och Wendela nynnar tyst för sig själv. Att de enades om idéen att starta ett intervjuprogram är något som de båda är nöjda med. Målet är att lyfta svenska aktuella artister.

– Det blir ju faktiskt fokus på en annan person. Det tycker jag är väldigt skönt, menar Tilda och Wendela håller med.

– Ja, det handlar inte om oss liksom.

– Nej, det handlar om artisten.

Programidén var en av flera saker som studentradion och Eva Gustavfson hjälpte till med. Förutom det har de även fått tips om hur man marknadsför sin podd, klipper avsnitt och lägger ut radioprogrammet som poddavsnitt på streamingtjänster. För Tilda och Wendela är det viktigt att avsnitten inte bara sänds i radio utan även ligger kvar i poddformat för alla att lyssna på när de vill. De ser Ljus på! som först och främst en podd.

– Det tar ändå så pass mycket tid och jobb. Då vill man att det ska ligga kvar. Det är ju inte alla som hinner lyssna exakt 15.03 på fredagar när det sänds. Om det var enda chansen är jag tveksam på om det skulle kännas värt, menar Wendela.

Anders Thoresson är en teknikjournalist som föreläser om hur tekniken påverkar samhället. Han förklarar att de flesta radiokanaler använder poddar som ett komplement för att nå ut med sitt material till publiken och tror att poddens popularitet beror på flera faktorer. Bland annat en teknisk utveckling som har gjort det enkelt att ta med sig ljud ut från hemmet. Att kunna ha med sig poddar i sina hörlurar på promenad eller när man diskar gör det enkelt att ta till sig dem.

”Jag tror att framförallt poddar tillsammans med streamingtjänster för video ökat publikens förväntan på att kunna ta del av precis det de vill, precis när det passar dem.”

Anders Thoresson

Anders Thoresson ser en framtid där radiokanaler, som Sveriges Radio och K103 fokuserar allt mer på att publicera sina program för publiken att lyssna på när de vill.

– Jag tror framförallt att poddar tillsammans med streamingtjänster för video ökat publikens förväntan på att kunna ta del av precis det de vill, precis när det passar dem. De traditionella radiobolagen behöver, och det är ju det de har gjort, se till att deras program finns tillgängliga i ett poddformat också.

Eva Gustavfsson berättar att fler som kommer in och vill ha hjälp fokuserar mer på poddandet än radiosändningarna. Men hon ser även att trenden går åt andra hållet. Poddformatets popularitet har gjort att vissa som redan har en podd vänder sig till K103 för att få hjälp med att sända den i radio. Radion har blivit retro och det känns häftigt att kunna sända via FM-nätet, förklarar hon och flyttar sin tepåse till en tom pappersmugg på bordet.

– Folk känner såhär ”Jag vill att min farmor ska lyssna på mitt program i en radioapparat hemma” liksom.

Det är inte den enda förändringen som har skett på studentradion sedan podden blev ett allt mer självklart sätt att göra sin röst hörd. Musikprogram, som förr dominerade kanalen, är nu inte lika populära. Och det finns en enkel förklaring, menar Eva. På streamingtjänsterna där poddar publiceras saknas rättigheterna för att ha med musik i programmen. Istället har ”pratprogram” där programledarna diskuterar och pratar om egna upplevelser fått större representation. Fler kvinnor har även, precis som Tilda och Wendela, börjat engagera sig i att starta egna program.

Här vid det höga studiobordet börjar tempot sakta stanna av. Klockan är 15.57. Tilda ögnar igenom sin mailinkorg på en av de fyra datorskärmar som står framför dem.

– Vad bra, nu svarade han och sa att det funkar nästa vecka. Och frågar när vi vill prata med Ulrik.

– Åh vad kul!

Det är en av många PR-personer som Tilda och Wendela har kontaktat under de senaste månaderna som har svarat. Han ger grönt ljus för en intervju med artisten Nadja Evelina och frågar om de även vill prata med Ulrik Munther. Wendela och Tilda lyser upp och fnissar till.

– Ska vi försöka få in båda intervjuerna nästa vecka då? Frågar Tilda.

När de spelade in sina första avsnitt trodde de att det skulle bli svårare att få tag på intervjupersoner än vad det visade sig vara. När de skickar iväg mail till managers och PR-personer tackar många artister ja till att medverka i Ljus på!. I flera fall har till och med artisterna kontaktat Tilda och Wendela först. De menar att detta är en av fördelarna med att podda och sända i en större organisation. Eva håller med.

– Kulturvärlden vet vilka vi är och vad vi har betytt för dem genom åren. Så de är väldigt lätta att ha och göra med. Så ja, då hjälper det ju den som är med oss.

Klockan är 16.05. En tystnad har sänkt sig över studion. En mobil plingar till och stängs snabbt av. Dagens gäst har inte anslutit till videosamtalet än. Tilda mailar Mona Masrours manager en sista påminnelse och vänder sig mot Wendela.

– Var är hon? Det är frågan.

Detta är den första gången under de tio avsnitt som släppts som intervjupersonen inte dyker upp i tid. Den kvarvarande studiotiden tickar sakta nedåt och om fyra dagar ska avsnittet sändas i radio. Det får inte bli försenat. Wendela kastar en stressad blick på mobilen.

– Jag tänker att vi hänger kvar till kvart över. Nu har jag mailat i alla fall.
Klockan blir 16.10. Dagens gäst lyser fortfarande med sin digitala frånvaro. Managern har inte sett deras mail. Wendela söker febrilt efter ett telefonnummer till dagens gäst och föreslår att de ska börja göra röstuppvärmningar i väntan på intervjun. Tilda verkar inte hålla med.
– Åh fyfan, då slutar jag med podden, svarar hon och skrattar.

Ljus på! kompletterar Tilda och Wendelas journalistutbildning, men de ser det mer som en hobby. Någon konkret plan för poddens framtid finns inte – de tänker fortsätta sända och spela in så länge det känns roligt. Just nu känns de timmar av förberedelse, klippning och inspelning som de lägger ner värt mödan.
– Antiklimax. Det kanske inte blir någon podd idag, säger Wendela.

Längst ner i ett mail från två veckor sedan hittar till sist Wendela telefonnumret till Mona Masrour. De två programledarna sträcker på sig där de sitter runt studiobordet och ringer upp. Efter några trevande signaler svarar dagens gäst. Klockan är 16.12 och Mona Masrour kan äntligen ansluta till videosamtalet. Wendela hälsar gästen välkommen.

– Hej Mona! Vad kul att se dig. Så, ja vi hör dig, vi ser dig, hör du oss bra?

Genom deras nedklottrade hörlurar läcker Monas svar ut som ett ohörbart mummel i studiolokalen.

– Jag ska höja ditt ljud lite bara, vill du prata på lite. Perfekt, säger Tilda och justerar gästens ljud på mixerbordet.

– Gud vad skönt att det löste sig, det blir ju så här när man ska hålla på att krångla med zoom och så, fyller Wendela i och pustar ut.

– Jag tänker att vi kör rätt in i dagens intervju, vill du presentera vår gäst?

Klockan är 17.05. Datorerna stängs av och kopplas ur. Dagens intervju och avsnitt av Ljus på! är klart.

– Vad gullig hon var! Det gick ju bra, Mona var så härlig, säger Wendela.

Fem minuter senare kliver hon och Tilda ut på den högtidliga trappan utanför Studenternas hus. Vårsolen står lägre på himlen men de ljumma strålarna träffar ännu tegelfasaden när de två programledarna vandrar vidare. Sida vid sida går de mot Avenyn, två kvarter bort.

Klicka här för att läsa mer: Ljus på tipsar!
Klicka här för att läsa mer: Studiochefen tipsar.