Intervju: Ljudteknikern berättar

Text och grafik: Carl Liliebäck

Foto: Carl Liliebäck


Att få ett bra ljud i sin podd handlar inte enbart om utrustning. Enligt ljudteknikern Tore Davidsson finns det vissa färdigheter en poddare med fördel kan försöka bemästra. Han menar även att dessa i slutändan kan vara viktigare för ljudkvaliteten än vilken utrustning man använder för att spela in sin podd.

Även om ljudteknik är något varje poddare handskas med kan det för många vara ett svårförståeligt ämne. Försöker man sätta sig in i det dyker det snabbt upp begrepp och metoder som kan kännas komplicerade och svåra att begripa. För Tore Davidsson, ljudtekniker och musiker, är dock detta vardagsmat. I sin studio tillika replokal i centrala Göteborg jobbar han bland annat med att producera och redigera egen och andras musik. Innan Coronapandemin slog till jobbade han även som ljudtekniker på Liseberg, och har utöver detta arbetat vid en rad olika konsert- och spelningslokaler. Podzine har pratat med honom för att reda ut några av de begrepp och metoder som hör ljudtekniken till.

Först ut, hur ska man resonera kring mikrofonteknik för att få ett så bra ljud som möjligt i sin podd?

– Det viktigaste är att man har mikrofonen nära den källa som man vill spela in, och så långt bort från andra störande ljudkällor som möjligt.

När det kommer till vissa mikrofoner kan man även behöva använda ett puffskydd. Det är en liten grej man har mellan munnen och mikrofonen. Den tar bort överaccentuerade konsonanter som kan låta fula.

Hur ska man resonera med miljön runt mikrofonen? Hur ska man tänka när man jobbar med rummet som den är i?

– Det kan vara bra att spela in i ett rum som inte har massa rumsakustik. Rumsakustik kan till exempel dyka upp i form av en resonanston som i längden blir irriterande att lyssna på. Det kan också handla om efterklang som sedan är jättesvårt att få bort i ljudredigeringen och som gör rösten diffus. Ska man spela in ett rum kan man testa efterklangen genom att klappa två gånger med händerna och lyssna till hur klappljuden låter. Sen kan man försöka anpassa rummet så att man minskar risken för störande rumsakustik. Detta genom att använda till exempel ljuddämpare eller hänga upp filtar. Om man har gjort en studio hemma kan det vara bra att anpassa rummet på ett sådant sätt.

Fakta: Rumsakustik. Hur ett rum är format eller uppbyggt påverkar hur ljudågor rör sig i rummet. Detta innebär i sin tur att det rum som ett ljud förekommer i påverkar hur ludet låter. Rummets påverkan på ljudet är dess rumsakustik. Källa: www.allakustik.se

Hur viktigt är det att ljudkvaliteten blir bra redan från början? Alltså redan när man tar upp sitt originalljud?

– Det är det absolut bästa. Bra ljud är ju i sin tur när det är avsaknad av irriterande saker, och irriterande saker kan dyka upp på många olika sätt. Det kan vara knäpp på grund av utrustning som inte är helt hundra, det kan vara glapp om en sladd är trasig, det kan vara att man får med mycket rumsakustik, det kan vara dist, det kan vara bakgrundsbrus, och mycket annat. Överhuvudtaget bör man undvika så många av dessa som möjligt.

Generellt sett gör man det genom om att ha en bra ljudupptagningssignal, genom att ha mikrofonen nära munnen, och genom att spela in i en miljö som är så tyst som möjligt. Sen kan man säga att en bra mikrofon också är bra, men så länge man gör de andra sakerna rätt funkar nästan vilken mikrofon som helst.

Om man har gjort en dålig inspelning, vad finns det för möjligheter att rädda upp det i redigeringen?

– Det finns flera möjligheter, men alla gör åverkan på ljudet. En grej som är väldigt bra att kunna om man till exempel har fått in vind som mullrar är att man kan ta bort bas från inspelningen. Då finns det ett verktyg som heter low-cut eller högpassfilter. Förenklat kan man säga att det låter dig välja en ljudfrekvens i ljudredigeringen som är den lägsta frekvensen som kommer med. För att ta bort mullret från vind kan man därmed börja med att sätta ett högpassfilter med ett gränsvärde vid 120 hertz ungefär. Sen kan man dra filtret fram och tillbaka – ner till 80 hertz, eller upp till 200 hertz. Då hör man vad som händer med rösten och vinden. Exakt var man sen vill sätta det slutgiltiga gränsvärdet blir en avvägning. Går man upp till 200 hertz kommer talet låta lite tunnare, men då slipper man vinden i större utsträckning. Drar man ner det till 100 hertz blir talet fylligare men då kan man vara tvungen att stå ut med vinden.

Överhuvudtaget vill man ofta ta bort bas när man spelar in tal, oavsett om man har fått in vind eller ej. Jag skulle säga att man alltid kan använda ett low-cut-filter, men man behöver inte sätta det så högt. Om det bara är prat skulle jag ha den på minst 100 hertz. Informationen som finns nedanför där är bas och subbas, och när prat manifesteras i de frekvenserna är det så mullrigt att det oftast är fråga om puffljud som är alldeles överdrivna.

Om du däremot har fått in ett brusljud, eller om talet du har spelat in har väldigt skarpa S, kan det också vara bra att sänka i diskanten. Då kan man använda ett high-shelf-filter. I tal finns det inte mycket viktigt ovanför 10 000 hertz. Det som finns ovanför de frekvenserna är vad man brukar kalla för ”air”, vilket är ett diskant ”skimmer” som är väldigt fint att ha i sång. För prat är det dock ofta i de högre registren som man hittar störigt brusljud. Genom att sänka i diskanten ovanför 10 000 hertz kan man därmed få bort brusljuden utan att göra åverkan på själva pratet.

Ett annat verktyg som verkligen kan vara bra att använda är en kompressor. Den kan ibland verka lite klurig för den oinsatte. När folk ska beskriva vad en kompressor gör låter det ofta lite hemlighetsfullt och kanske svårare än vad det egentligen är. Det viktigaste en kompressor gör är i alla fall att den jämnar ut skillnaden mellan svaga och starka ljud. Om någon till exempel pratar lite svagt och sedan börjar ropa blir volymskillnaderna väldigt jobbiga att lyssna på. På så vis är det bra att bearbeta sin inspelning så att man har en jämn signal, och då kan det vara bra att lägga på en kompressor.

Använder man en kompressor kan man dock riskera att lyfta fram störiga ljud som tidigare har varit mer dolda i bakgrunden. Allt det här är alltså en fråga om avvägningar. Har man en väldigt ren signal utan mycket bakgrundsljud, då kan man jämna ut ljudet väldigt mycket. Har man inte det, om man till exempel har mycket vindbrus, då får man kanske strunta i kompressorn.

För att återvända till själva ljudinspelningen: Om man ska spela in en podd, i vilken utsträckning kan man göra det på egen hand utan att till exempel ha tillgång till en ordentlig studio?

– Det går jättebra att göra på egen hand, och ju mer man lägger manken till, desto bättre kommer det bli. Det behöver inte heller kosta jättemycket. En dator är bra att ha, och det behöver inte vara en märkvärdig dator. Sen behöver man också ett datorprogram att redigera ljudet i.

Sen behöver man minst en mikrofon. Det finns två typer av mikrofoner: kondensatormikrofoner och dynamiska mikrofoner. Kondensatormikrofoner låter stort och fint, men är ofta lite dyrare och ställer högre krav på utrustning och användare.

Som utgångsläge borde alla som ska prata ha en mikrofon. Då behöver man köpa ett ljudkort med flera ingångar, och de kan kosta några tusen. Köper man en mikrofon med USB kan man koppla den rätt in i datorn, vilket kan vara behändigt för en nybörjare. Bäst och proffsigast blir det dock med ett externt ljudkort.

Hörlurar kan också vara bra att ha så att man hör att ljudet kommer in ordentligt.

Men utöver att skaffa sig viss utrustning tjänar den som ska spela in och redigera sin podd på att sätta sig in i hur arbetet med ljud funkar?

– Ja, precis. Där skulle jag vilja säga att det är viktigare att man förstår det som vi har pratat om idag än att man har dyr utrustning eller en flådig studiomiljö att vara i. Det blir bättre om du till exempel spelar in med datorns inbyggda mikrofon och förstår hur du ska behandla ljudsignalen, förstår att man ska vara nära mikrofonen och allt det där, än om du köper utrustning för flera tusen och du går bet på de här olika sakerna.

Tores starta-podd-tips. Måste-ha-tips: dator, ljudredigeringsprogram, mikrofon. Bra-att-ha-tips: Flera mikrofoner, ljudkort med lagom många mikrofonanslutningar (s.k. preamps), tyst inspelningsmiljö, puffskydd till mikrofonerna, mikrofonstativ, hörlurar, hörlursförstärkare (om man ska använda flera hörlurar), mikrofonkablar.