Text: Hannah Baffour Lindgren

Omslagsbild: Isabell Höjman / TT

---

Dagens poddlandskap växer sig större varje dag men ändå är det främst vita män som toppar topplistorna. Nu vill Spotifys globala utbildningsprogram öka representationen i den svenska poddbranschen.

– Det är dags för andra röster, säger Wendy Francis som tillsammans med Paulo Saka är kursledare för Sound Up Sweden.

I ett hav av poddar finns det idag en podd för alla, men finns det en podd av alla? Under år 2020 fick “kvinnor och icke-binära personer som riskerar att bli, eller blir, utsatta för rasism” chansen att skicka in poddidéer till programmet Sound Up Sweden. 20 av cirka 200 bidrag valdes sedan ut för att genomgå en nio månader lång intensivutbildning där de fick lära sig allt om att podda. Efter hårt arbete med mentorer, producenter och olika gästföreläsare kommer nu två vinnare utses från Sound Up Swedens första omgång. Vinnarna erbjuds poddkontrakt och presenteras under den årliga Järvaveckan som äger rum virtuellt 2-6 juni.

– Kollar man globalt är det en liten oroväckande trend, dels kommersiellt, det är väldigt många vita straighta cis-män som ofta premieras. Vi vill träffa de framtida poddmakthavarna idag för att hjälpa dem på sin väg att bli de poddstjärnor vi vet att de kommer bli imorgon, säger Paulo Saka, nordisk poddredaktör på Spotify och kursledare på Sound Up Sweden.

Paulo Saka och Wendy Francis, projektledare på Amphi och kursledare för Sound up Sweden, hoppas att programmet kan inspirera fler att våga göra sina röster hörda genom att starta en podd.

– Det handlar om att göra branschen mer rättvis och det kan vi bara gör inifrån. Det är dags för andra röster, säger Wendy.

Sound Up lanserades första gången i USA år 2018. Då skrev Spotify i ett pressmeddelande att “studier visar att endast 22 procent av poddar programleds av kvinnor och ännu färre med minoritetsbakgrund”. Efter lanseringen i USA har konceptet vuxit och fått stor spridning internationellt med fokus på olika underrepresenterade grupper. Utöver kvinnor och icke-binära personer som riskerar att utsättas för rasism har man exempelvis i Australien riktat sig till First Nations Voices, det vill säga röster från ursprungsbefolkningen, och i Tyskland har fokusgruppen varit hbtq-personer.

– Podden är något som speglar befolkningen. Det finns en podd för varje person. Jag som svart man är inte majoritet i det här landet, men däremot borde det finnas någon podd för mig att prata om eller som görs av liknande personer för vi finns också som grupp i det här landet, säger Paulo.

Enligt Wendy handlar det också om att hålla branschen relevant i framtiden.

– Det är inte så att de underrepresenterade rösterna inte har något att säga eller inte är kreativa. Vi kan inte stanna i tiden och tänka att det är Pelle och Kalle som ska ha alla programmen för att det är ett säkert kort. Vi kommer se det om några år, att det kommer komma fler röster som är olika varandra. Som har saker att säga, säger Wendy.

Vilka poddare är störst? Poddindex är en teknisk räckviddsmätning som drivs av analysföretaget Kantar tillsammans med Sveriges Radio, Acast, Bauer Media, Nent, Podspace och Perfect Day Media. Poddindex topplistor är framtagna baserade på hur många lyssnare som har laddat ner eller lyssnat på ett avsnitt i minst 60 sekunder. I Poddindex årsrapport från år 2020 är det utöver Sveriges Radios största podd ”P3 Dokumentär” framförallt vita manliga poddare i toppen bland de större poddplattformarna:

• Podspaces största podcast år 2020: ”Alex & Sigges podcast” av Alexander Schulman och Sigge Eklund.
• Acast: ”Mellan himmel och jord” av JLC, Jonas Fagerström, Lucas Simonsson och Carl Déman
• Bauer Media: ”Framgångspodden” av Alexander Pärleros.

Alla behöver inte podda om rasism. Paulo Saka och Wendy Francis jobbar för mer variation bland topplistorna framöver vad gäller poddare och samtalsämnen. Men trots att Sound Up riktar sig till personer som delar liknande erfarenheter av sexism, rasism och annan diskriminering tycker Paulo och Wendy inte att poddarna behöver handla om det överhuvudtaget. De förklarar att en ökad representation inte nödvändigtvis behöver innebära att fler poddar om hur det är att bli diskriminerad. Det handlar snarare om att fler olika poddare får synas och ta plats.

– Man behöver inte vara sin kropp i sin röst. Man behöver inte vara sin hudfärg eller sin sexuella läggning eller vad det nu är som man bryter för normer, säger Wendy.

Hon upplever att det ibland kan finnas en onödig förväntning på underrepresenterade grupper att de alltid ska prata om sin utsatthet eller erfarenhet.

– Du blir inte vald för hur väl du utbildar vita personer om rasism i din podd. Det kan man göra ifall man vill men berätta om saker som du vill berätta. Det är jätteviktigt för att man ska kunna göra det långsiktigt också.

Paulo, som utöver kursledningen av programmet är poddredaktör, upplever just det som avgörande för att podden ska bli bra. Att tro på det man säger och tycka om att prata om det i podden.

– Podd är ett av de mest intima medier som finns där ute och också ett av de de mer ärliga. Det kommer höras på din röst att du tror på det du säger och det får folk att känna någonting för podden, säger han.

Framöver hoppas Paulo och Wendy på att fortsätta med programmet och att ännu fler personer från underrepresenterade grupper ska vilja starta en podd.

– Vi ser er, vi hör er, bara ge oss en möjlighet att ta del av era berättelser, säger Wendy.

Klicka här för att läsa mer: Hur många är det som lyssnar?