Text & foto: Alva Bergland

---

Alex Schulman, Sigge Eklund, Julia Frändfors. Detta är några av de röster som Fanny Sandqvist lyssnar till på en daglig basis. För gemene man kan tystnaden antingen vara en lyx eller ett fruktat vakuum – men i Fannys liv är tystnaden en bristvara.

07:30 – ”Miljöpartiet vill ta hem de svenska IS-kvinnorna för att rädda barnen, polisen i Västsverige inte rätt tränad för att möta våld vid demonstrationer, utlandsfödda har betydligt lägre pension än inrikes födda och det förvånar PRO […] och osäkert i Storbritannien efter första valen efter Brexit. Det är morgonekot idag […]”

Detta är det första som 22-åriga Fanny Sandqvist kan höra när hon vaknar en vanlig morgon i sin etta, belägen på åttonde våningen i Landala, Göteborg. Det första hon gör på morgonen är att lyssna på den senaste nyhetssändningen.
– När klockan ringer brukar jag sätta på P1 eller Ekots senaste sändning och slumra i någon halvtimme till ljudet, berättar hon samtidigt som hon drar ut stolen som kilats fast under det lilla köksbordet, och slår sig ner med en lätt suck. Det ljumma majregnet faller över lägenhetshusen och skapar små rännilar på fönstren som vetter mot en sparsamt utsmyckad innergård. Barntjut från den närliggande förskolan hörs vagt från ett gläntande fönster i det minimala köket. Sedan pandemin lamslog världen och allt fler tillbringade sina dagar i ensamhet har studenten Fanny börjat lyssna otaliga timmar på podcast. För henne ersätter det de sociala sammanhangen hon, och många fler, saknar. Hon berättar hur podcasts på en daglig basis dominerar det sociala livet.
– Det är antingen det, eller att prata i telefon med någon som gör att jag känner mig i kontakt med omvärlden när jag sitter själv i sin lägenhet med min dator.

• 

• 

08:00 – ”Får jag börja att…Nämen, som vän – jag skulle behöva råd […] Det handlar om äktenskapliga bekymmer. Vi har haft ganska många bråk på senaste tiden, jag och Amanda, och det kulminerade i ett riktigt pangbråk i söndags […]”

Medan Fanny tvättar ansiktet, applicerar sina ansiktskrämer och gör sig i ordning för dagen är det vanligtvis Alex och Sigges podcast som ljuder i badrummet. I dagens avsnitt berättar Alex Schulman öppenhjärtat om sina äktenskapliga problem som har sin rot i hans frus slarviga beteende, medan kompanjonen Sigge Eklund hummar med.
– Jag har lyssnat i åtta år, det känns verkligen som jag känner dem, säger Fanny och ler och berättar att Alex Schulman är som en nära vän för henne.

Anton Käll är legitimerad psykolog och forskare vid Linköpings Universitet. Han menar att den kliniska termen för en sådan typ av social relation är parasocial kontakt eller interaktion, och beskriver det som en typ av envägskommunikation.

– Det är en form av social kontakt som är egentligen är en envägskontakt, snarare än någon form av ömsesidigt utbyte. Man [forskare] brukar lyfta fram Youtubers som ett exempel på det. Jag kan bilda mig en relation med personen utifrån det som berättas och det kan ofta vara ganska intimt, man kan få ta del av många privata och personliga tankar, säger Anton Käll.

Men kommunikationen är inte ömsesidig. Personen i videon eller podcasten blir inte influerad på samma sätt av den som lyssnar eller tittar, därav namnet ”parasocial” kontakt. Han menar vidare på att den här typen av envägskommunikation till en Youtuber, poddare eller annan internetpersonlighet är vanligare hos personer som känner sig ensamma.

– Spekulationen är att den typen av kontakt blir någon form av ersättning mot ömsesidiga interaktioner, i ett försök att stilla det sociala behovet som finns, säger Anton Käll.

Foto: David Brohede

10:00 –
Vanligtvis går Fanny till Campus Haga för att plugga och komma utanför lägenheten, men idag är hon hemma. Den 32 kvadratmeter stora andrahandslägenheten är sparsamt inredd med foton på vänner och familj. I fönstret trängs gröna, välmående växter i lerkrukor. Hon häller upp kaffe i matchande vita koppar och häller på mjölk i den ena. På bordet står datorn på sniskan med halvöppen skärm, redo att smattras på när skrivarlusten faller på. Fanny studerar humanekologi vid Göteborgs Universitet och den här terminen skriver hon sin kandidatuppsats om den Nordiska motståndsrörelsens (NMR) miljöpolitik.

– Beroende på hur jag pluggar så kan jag ha en podd i bakgrunden, men ibland stör det pluggandet och då brukar jag stänga av det, berättar hon och tar en stor klunk kaffe.

– Jag är väldigt ensam i plugget nu, i och med att uppsatsen skrivs ensam och det inte blir samma utbyte med klasskompisar. Då blir det mycket poddlyssnande, just för sällskapets skull.

16:00 – ”Godmorgon godmorgon! Alltså, jag måste säga att, jag älskar att vara frilans, alltså jag älskar att göra grejer från hemmet. Det är så mycket skit som tar tid som man sparar pengar, eller tid på, typ att välja kläder […]”

Efter skolarbetet brukar Fanny gå till Coop som ligger mitt på Landala Torg, ett stenkast från lägenheten. Även då med podcast i lurarna, vanligtvis podden ”Daddy Issues”. I den populära podden är det mediaprofilerna Julia Lyskova och Julia Frändfors som sitter bakom mikrofonerna. I ”Daddy Issues” avhandlas ämnen som ångest, botox och män med en stor dos humor. Även den här podden har Fanny lyssnat på sedan den såg dagens ljus i början av 2019.

– Om det inte är torsdag, då nytt avsnitt kommer ut, brukar jag lyssna på gamla avsnitt. Det är mest för att bara ha något bekant att lyssna på, säger Fanny.

Men det finns några få stunder som Fanny vill njuta av tystnaden. Utanför studierna jobbar hon extra på en förskola och efter en dag fylld av högljudda barn kan det vara en lyx att låta öronen vila.

– Efter en sådan dag är jag inte lika snabb med att ta på mig hörlurarna, berättar Fanny och fortsätter med ett leende:

– Då vill jag bara njuta av tystnaden.

18:00 – ”På äldreboendet Sabbatsbergsbyn kommer coronaviruset in på fem avdelningar och många smittas och dör under våren 2020. Vårdbiträdet Stine Kristoffersen försöka rädda liv, och hon och andra i personalen slår larm i media […]”.

– Nu har jag lyssnat på P1-dokumentär om ”Det illojala vårdbiträdet”. Jag tycker om poddar som engagerar och som tar upp relevanta grejer, då lär man sig ju samtidigt. Jag går ofta in och scrollar och så ser jag något och tänker ”Det här ämnet tycker jag är intressant” och då lyssnar jag ofta på det, säger Fanny och fortsätter:

– När jag lagar mat tycker jag inte om att det är helt tyst när jag står där och typ hackar morötter. Allt som inte kräver min direkta uppmärksamhet, utan grejer som går per automatik

– Ja, då lyssnar jag på podd.

För Fanny är podd-lyssning en soloaktivitet. Innan, när hon har bott med rumskompisar har inte podd-apparna gått lika varma.

– Det har verkligen blivit mer det senaste året och det beror nog dels på att jag innan har bott med någon och sen dels också på pandemin. När jag typ städar nu så städar jag ju själv. Sen har jag ju börjat gå så mycket promenader sen pandemin, för det känns som jag måste ta mig ut ur lägenheten ibland.

”För mig är det en grej jag gör i min ensamhet.”

Det mer eller mindre konstanta pratet i lurarna är något som Fanny inte är ensam om. Enligt Poddindex årsrapport från år 2020 ökade i snitt poddlyssnadet med 32 % under en genomsnittlig dag, jämfört med samma undersökning 2019. I rapporten står det att ökningen är en konsekvens av pandemins effekter på samhället, men även ett symtom på en naturlig medieutveckling.

22:00 –
Efter en dag med fiktiva vänner som sällskap i hörlurarna är det dags för tystnad. Fanny berättar att hon har reflekterat över hur hon egentligen påverkas av att konstant lyssna på olika podcasts.

– Man tänker inte lika mycket själv när man lyssnar på podd. Om Alex och Sigge pratar om att de typ hänger på Riche, så tänker jag på det, man ser ju liksom ett scenario i huvudet med bilden som de målar upp i podden. Det som blir konstigt är att man tänker ju inte ”egna tankar”… det är väl om de säger någonting som berör mig, säger Fanny och kastar en blick ut genom fönstret.

Liksom många andra längtar Fanny till samhället öppnar upp; att kunna träffa vänner och vara i skolan, gå på konserter och fester. Hon tror att i takt med att samhället öppnar upp kommer poddlyssnandet fasas ut.

– Om jag inte hade lyssnat på podd hade det varit så mycket mer ensamt. Podden blir ju liksom ett substitut för det sociala.

Att använda podd som hanteringsmekanism kan vara en god idé kortsiktigt, men rent långsiktigt är det svårt att ersätta de verkliga sociala kontakterna, menar psykologen och forskaren Anton Käll.

– Just nu är vi i en så pass speciell situation med pandemin med massa restriktioner och tillbud som begränsar de sociala kontakterna. Då handlar det mer om att hitta de tillfälliga sätten som funkar, säger Anton Käll och menar att ett extensivt poddlyssnande kan vara ett en bra hanteringsmekanism här och nu, men inte i det långa loppet.

Kaffet är sedan länge uppdrucket och utanför fönstret börjar de regntunga molnen skingra sig. Fanny ska gå sin dagliga promenad, en promenad hon skämtsamt kallar för ”corona-promenaden”. I hissen på väg ner kopplar hon upp sina trådlösa hörlurar och börjar skrolla i flödet av podcasts.

– Yes! Det har kommit ut nytt avsnitt.